I början av 1900-talet blev många finländare aktiva i civilisationens sak, som stöddes av religiösa, politiska och obunden folkrörelser. En sådan föddes i Åbo 1917, då det fanns en vilja att inrätta en kristen högskola i Egentliga Finland. Den 21 oktober 1917 hölls ett offentligt möte som ledde till grundandet av Turku Kansanopisto Oy. Projektet fick dock motgångar och slutligen beslutade styrelsen för Egentliga Finlands kristna folkhögskola hösten 1925 att grunda en egen högskola.
På grund av platsbehov förvärvade Åbo kristna folkhögskola redan den 12 januari 1926 en egen byggnad på Sirkkalankatu 40. På hösten hann skolstyrelsen i sitt uttalande neka kollegiet statsstöd och efter striderna hölls kollegiets invigningsceremoni den 15 december 1926.
Högskolan gick igenom många faser under 1900-talet. Bland annat ansökte den under dess ledare Olavi Kares (1930–1960) tid om att få ingå i gruppen uppvaknande eller charterskolor, och under vinterkriget den 12 januari 1940 förstörde en bomb högskolebyggnaden svårt. . Men redan samma höst tog högskolan emot rekordmånga studenter.
Babyboomarnas utbildningsbehov och den snabba förändringen i samhället efter kriget skapade behovet av att djärvt omvärdera högskolans framtid. År 1965 förvärvade högskolan cirka 4,5 ha mark från Åbo stad, Prusi gods, nära Linnamäki. Planerna för den nya högskolan färdigställdes 1971.
Byggplanen genomfördes av Pekka Pitkänens arkitektkontor och byggnadsarbetet på den nya högskolebyggnaden påbörjades i juni 1972. Byggarbetet slutfördes hösten 1973 (borsthöjningsceremoni 31 augusti och invigning 9 december), tre månader senare än planerat. Pitkäsens moderna arkitektur syns i platta tak, former och dialogen mellan betong, metall och starka färger. Vid tiden för dess färdigställande var byggnaden mycket modern i design.
